Smaken av sommar

Att gå barfota ut på den solvarma altanen och nypa av lite färska kryddor till frukostmackan eller kvällens middag. Det är sådant som gör sommaren! Så- i ett försök att frammana mer av vad som komma skall planterar jag några kryddor.

"Vårvindar friska leka och viska" och rufsar till plantorna som hukar bakom altanens staket. Men - med köket på andra våningen är det smidigt att ha en mini-kryddträdgård till hands.

Dröm och verklighet

Ett par av er har uttryckt beundran för det vackra salladslandet.
Låt mig förtydliga: det är inte mitt.
Det är Läckö slotts. Och fullkomligt missvisande när det nu är Vår trädgård som den här bloggen handlar om.
Fast det säger kanske ändå en del om drömmar, ambitioner och förhoppningar.
Visst vore det härligt att ha ett vackert salladsland i Barock-stil.

Salladsland från Läckö slott. Frontbild på min blogg.

 

Om jag tänker på hur mina försök att så sallad fallit ut inser jag att jag inte Har någon slottsträdgård. Jag har istället tagit genvägen via Coops grönsaksdisk och puttat ner sallad i kruka som annars skulle hamnat i komposten efter köket. Så vi Har haft lite sallad i landet. Tills sniglarna och rådjuren gladeligen festade loss.

Och när det gäller ambitionsnivå nöjer jag mig med om vårt lilla trädgårdsland får lite mer grönsaker än ogräs i år. Så här ser utgångsläget ut:

Att längta till en äng

1 april låg fortfarande snö kvar på norrsidan av huset, solen sken och fåglarna kvittrade. Full av vårlängtan startade jag med att faga vår lilla äng (gotländskt ord med fornnordiskt ursprung som betyder feja, göra fint). Aprilsolen sken men vinden var kall. Sakta vågade sig några krokusar fram. Dem mumsade rådjuren i sig. Den här skönheten gör nu sällskap med några påskliljor.

Pärlhyacint (Muscari botryoides)

Aprilväder

Idag har det sannerligen varit aprilväder!

En solig morgon, jackan åker av och sedan fleecen med.

 

Plötslig hagelskur och åska.

 

 

Svettas i eftermiddagssolen

 

 

och sedan kommer regn och hagel igen...

 

 

Att se det vackra

 

Att stanna upp och se det vackra- ta in det.
Allt gräs och ogräs finns där också - såklart.
Men - för att finna lusten och glädjen över trädgården behöver jag sjunka ner på knä.

"och det varde.... en blogg!"

Med trött huvud böjer jag mig ner för att rensa bort det gamla - det vissna.
Då får jag syn på den- nyckelpigan!
Ett pirr av förtjusning och förväntan i kropp och sinne.
Tjälen har lossnat, fåglarna sjunger, växterna skjuter försiktigt, försiktigt upp genom jorden.
Tänk som jag har längtat efter Våren.
Jag vill möta trädgården på nytt, se den med lite större kärlek och lust,
för det har varit en del mödosamt.
Kanske kan min trädgård sakta få vakna ur sin törnrosasömn?
Välkommen till bloggen som slår följe genom trädgårdslivet - i nöd och lust.